Margaret Atwood: Mellan estetik och politik

Vid tisdagens möte kring den kanadensiska författarinnan Margaret Atwoods författarskap fick cirka 50 personer i publiken uppleva en spännande, intressant föreläsning av fil dr Marinette Grimbeek från Karlstads universitet. Rubriken var ”Mellan estetik och politik: Margaret Atwood som miljöaktivist” och vi möttes av flera fotografier från olika demonstrationer i Kanada och USA där Atwoods budskap nyttjades som politiskt slagträ för en bättre miljö och jämställdhetspolitik.

Grimbeek konstarerade att Atwood författarskap sällan är entydigt – det är i mötet mellan fakta och fantasi, politik och estetik, konst och konsumtion, allvar och skämt som man finner Atwood. Hon är mångtydig och mångfacetterad vilket ger en spänning i läsandet när hon exempelvis belyser teman som hur tar man hänsyn till varandra, vad händer om man inte tar hänsyn till miljön, vad innebär det att vara människa, vad är en konstnär.

I framtidsdystopin – trilogin Oryx och Crake, Syndaflodens år och MaddAddam skriver Atwood  om klimatkrisens befarade konsekvenser i ett samhälle där biotekniken är viktigast och humanismen kommit i skymundan, där samhällsklyftorna vidgats och politisk apati råder för vad göra när det är de rika, företagen som har makten. På 1200 sidor växlar perspektiven från framtiden till vår samtid.  Liksom i Qrwells 1984 påminns läsaren om att allt som vi gör nu får konsekvenser.

Romanerna är fulla av mer eller mindre konstlade, framavlade karaktärer och Grimbeek  berättar livfullt om trädgårsmästare, ekoterrorister och inte minst om ordens makt för att skapa ordning i kaoset.

Vi får höra hur Atwood är ute och, likt den sektledare hon beskriver i sina böcker, talar i kyrkor och torg och propagerar för det egna kaffet som säljs för bevarandet av en fågelstation. Är hon allvarlig och menar hon vad, och hur, hon säger eller är det ofta ironi? Atwoods mångtydighet lever och hon säger sig skilja mellan sitt liv som medborgare och sitt liv som författare

Grimbeek avslutar med att peka på dubbelheten mellan fakta och fiktion, att Atwood inte vill beteckna sina romaner som science fiction, men Grimbeek har funnit ett visst hopp för mänskligheten i Atwood budskap såväl i hennes romaner, artiklar som poesi.

Vi som lyssnat går hem lite konfunderade, lite klokare och mycket intresserade av denna kanadensiska tungviktare och med rekommendationen att börja läsandet med Atwoods noveller, romanerna Kattöga, Tjänstekvinnans berättelse eller varför inte miljötrilogin MaddAddam.

Karlstad 20180410

cgh

Annonser